Krönika

En ledarskapsmodell som utmanar 

- Är det alltså det här gänget som ska ta över? 

Man kan ana en lätt bekymmersrynka i pannan på Jesus när hans blick vandrar över den brokiga skaran adepter. Han har själv utsett dem, men varje rekrytering kanske inte har varit klockren?      Det är den sista dagen av överlämning. Allt Jesus byggt under tre års tid, det som han jobbat dygnet runt för, hela den stora visionen – nu ska ansvaret för det lämnas till lärjungarna. Jesus själv har den svåraste sträckan kvar att gå, korsfästelsen väntar inom kort. Han vet att det krävs. Målet är att gå från lokal till global rörelse. 

Att lämna sina arbetsuppgifter till någon annan kan kännas oroligt. Kommer efterträdaren att hantera allt rätt? Mer än en företagsledare har haft svårt att kliva av och släppa kontrollen. I ett familjeföretag kan växlingen till en ny generation gå olika smidigt. Den som avgår kanske ber en bön till högre makt om att arvtagarna ska hålla sams. Det är just vad Jesus gör. Han ber en innerlig förbön. Han ber att lärjungarna ska bli bevarade, för det är stora utmaningar som väntar, och att de ska hålla sams och vara ett. 

Frågor om enighet och ledarskap hade Jesus haft anledning att lyfta i gruppen. De flesta av lärjungarna var unga män och tävlade ibland om vem som var störst, bäst och vackrast. Jesus förklarade sin ledarskapsmodell med orden: ”Om någon vill vara den främste måste han bli den ringaste av alla och allas tjänare.” (Mark 9:35) 
     Jesus gav lärjungarna många instruktioner, men inget var hugget i sten. Han gav dem i stället fullt mandat att framöver agera efter bästa förmåga. Jesus förlitade sig på att Gud Fadern i himlen, hans egen uppdragsgivare, hade en hållbar strategi för den långsiktiga utvecklingen. 

Kristendomen är idag världens största religion med 2,5 miljarder anhängare. Tyvärr går det nog inte att hävda att det beror på att Jesu ledarskapsmodell om att betjäna varandra har fått genomslag. Historiskt har religionskrig lett till att många kristna mistlivet i strider om teologiska tolkningsfrågor, då man med våldsamma medel försökt övertyga varandra om rätta trossatser. Kontroll och maktbehov har varit drivkrafter. 

Trots alla bråk mellan troende konstaterar Yuval Noah Harari i boken ”Sapiens” att religion genom historien varit den tredje största enaren av mänskligheten – näst efter pengar och imperier. Så det finns mycket som kan förena, men på tveksamma grunder. 

Jesu förbön gällde dem som tillhörde honom, de som litade och trodde på honom. Han säger specifikt att han INTE ber för världen, det vill säga den värld som tagit avstånd från honom. Den världen återstår att rädda. 

Om Jesus idag blickar ut över sina lärjungar, då kanske det är du och jag som står där. Uppdraget är att efter bästa förmåga rädda världen. Har vi det rätta sinnelaget och kan tänka oss att betjäna våra medmänniskor?  

Jesus fortsätter att varje dag vara med dem som litar och tror på honom.